Inlärningsmetoden som funkar.
Ja, det var den godaste spanskalektionen någonsin igår.
Vi startade en frukt och grönsaksbutik.
Då känns det bra att stanna kvar i skolan till 16.30
Jag vet inte vart jag ska ta vägen.
Hur kan jag ha så mycket att göra?
Går det inte att förändra det på något sätt?
Varför ska det va såhär när jag bara vill krama dig!
Behöver inte poliser följa Sveriges lagar?
Nu ska det läggas till att det inte var någon uttryckning de va på, inte vad jag kunde se i alla fall, möjligen att de skulle fånga Es3b som idag har uppfört sig aningen annorlunda.
Kan starkt rekommendera
Välkomna att söka medlemsskap!
Rakapparat!
Har nu insett att det underbara närmar sig.
Det är trots allt inte långt kvar till studenten!
Det är bara och göra sitt bästa fram tills dess.
Det hemska är väl bara att efter det fortsätter tiden gå
och vi blir gamla precis som alla andra.
När jag kom hem från bussresan så va det första jag märkte att hela huset skakade. Ja i alla fall i hallen. Jag blev jätterädd. Mina föräldrar hörde det tillslut med. Sprang runt och letade, uppe i duschen, nej inget där. Tvättmaskinen var det inte heller. Nej men det måste vara ett rör men inte hjälpte det att vi spolade i kranarna. Tankarna hann gå i stil med "ska vi behöva ha det såhär resten av vår husetid nu?" tills jag tänkte bära upp min väska och kände att hela den vibrerade. Tog ett par sekunder sedan insåg jag. RAKAPPARATEN! Haha shit där fick jag mig ett härligt skratt!!
Jaa, så nu går man runt och hoppas på att man inte skämt ut sig för alla bussresenärer då bussen var överfull. Dessutom såg jag många på vägen. Lär inte ha hört om den startade heller eftersom hög musik befann sig i mina öron!
Förtroenden brutna.
Vad ska jag ta mig till?
Kanske vet jag inte längre hur man blir lycklig.
Kanske är det psyket som säger, NEJ.
Jag vet vad som händer då.
Är jag värd lycka?
Tycka synd om mig själv är nog det jag gör bäst.
Jag vill inte att det ska vara såhär, ändå kan jag inte ändra på mig.
Det är svårt.
Jag vill inte mer.
Varför går det inte? Varför, varför, varför?
Idag har jag insett, att jag verkligen inte har talets gåva.
Tack för påminnelsen, det sänker mig överallt.
Jag borde ha ett ämne.
to start a new and lovely story
that will shine a ray of light upon our hearts
and bring back long lost glory
of how it used to be
baby you and me
convinced we were each others destiny
I've been dancing in the dark
I hope I love you all my life.
Den tanken finns ändå alltid med mig.
Det är därför det är vi.
För att vi älskar varandra!
Det finns en sak jag vill mer än allt annat men som bara inte blir av.
Flytta ihop med dig.
Oj vad allt skulle bli lättare då.
Jag hejar på dig!
Du är bästaste Pekka! <3
Inget gjort idag heller förövrigt.
Fast Ginza beställningen är klar, den har tagit tre dagar!
Dagen är åter snart natt
och jag fick ingenting gjort.
Huvudvärken tog inte slut.
Jag kommer få ha tandställningen på studenten.
Balklänningen har kommit.
Internet.
Tomatsoppa.
Behöver komma bort, bort bort...
Det var min dag.
If I forget your face
inbetween these busy days
what will become of me?
What will become of me?
Människor förändras aldrig.
Man ska ge personer en andra chans. Men till vilken nytta? Visst tror jag att det kanske finns några få som lyckats förändra sig, eller det kanske jag inte gör längre. Man kan nog dölja det man inte längre vill visa men det som en gång fanns där finns kvar och de visar sig tillslut igen. Kom och tänka på det i lördags. Då visades en hel del av det gamla från en del och jag blev återigen påmind om varför jag för en tid sen mådde så dåligt varje gång och fattade de där besluten. Jag har väl inte heller förändrats kanske, små saker har väl ändrats, det gör de i alla liv men jag är fortfarande jag. Precis som du är du!
Måste det då alltid vara så, att det som skapar en människas lycka också måste bli källan till all hennes olycka?
Nej det förståss, jag har inte glömt dig Ellen! Du finns kvar! Det är bäst! Fast just i skrivandets stund tänkte jag nog på alla som tar studenten. Men jag och du kan leva livets lyckliga dagar ett helt år till! Tillsammans! <3
Fan.
Jag har inte tid med det, fatta.
Varför har jag valt att stanna här i ett år till?
Varför?
Finns det något värde i det längre.
När alla som fortfarande bryr sig ska härifrån.
Förutom Cilla då, får väl bli vi!
Reserv, reserv dagmamma!
Ikväll borde jag plugga religon (kristendom), men tänker det borde man ju kunna göra på SKU! ;)
Dessutom är jag tydligen hyfsad på att klämma ur mig roliga citat... Enligt Louise då.
Helgen närmar sig med stora steg :)
Tillbakablick av livet?
En tillbakablick av livet?
Igår var en trevlig dag. Igår fikade jag med tjejen som går i mina fotspår, Carro. Det är väl inte alltid så positivt men något i den stilen är det iallafall. Underbart skönt att få prata av sig lite. Måste ta och tacka för en bra dag och hoppas att det händer snart igen!
Every now and then I fall apart!
Så hur är det, kan man önska två saker som säger emot varandra?
Att glömma allt det där, men ändå minnas.
Kanske om jag bara skulle slippa sakna och bara minnas,
utan att bry mig om det mer...
Så livet skulle bli vad det en gång var.
Grattis!
Ja nu väntas fest på lördag ska det bli av.
Någonstans. Alla är välkomna.
Men kanske vore bra om ni frågade först så ni vet vart det är. :)
Det är måndagar när de är som knepigast.
Alltid lika spännande.
Pekka, det är inte rättvist att jag måste somna utan dig, kväll efter kväll.
Every now and then I get a little bit lonely and you're never coming round
Every now and then I get a little bit tired of listening to the sound of my tears
Every now and then I get a little bit nervous that the best of all the years have gone by
Every now and then I get a little bit terrified and then I see the look in your eyes
Every now and then I fall apart
Trouble?
I never meant to cause you trouble,
And I never meant to do you wrong,
And I, well if I ever caused you trouble,
O no, I never meant to do you harm.
Hoppas du förstår hur mycket du betyder för mig.
Coldplay kväll med ett försök till formell uppsats. Svårt. Tankarna sprudlar.
Vad är det jag brukar säga. Det blir aldrig som man tänkt sig.
Förresten, Tack för en bra ikväll igår!
Synd det där med... hmfg! :O Annars var allt otroligt bra!
Funderar, men vad behöver vi egentligen?
Hon låg på gatan
medan rymdskeppen
sände meddelanden
genom atmosfären
hon skär sig i handleden
i solskenet
för hon säger
att hon redan sett spanien
och världen förtjänar inte dig
för du är det finaste jag vet
när allt annat här
är falskt och fel
och jag går bara ner mig
för det är så jag säger det
du är det finaste jag vet
det kan ta slut imorgon
eller hålla på för alltid
ibland är det så
så säg som det är
för den här gången
krävs det mer
innan jag öppnar armarna
förlorar mig
och känslorna faller fritt
på midnattsgatorna
för vem skulle bry sig
om våra hjärtan blev förstörda?
men allt det här vänder sig
in i mig
och du är det finaste jag vet
när allt annat här
är falskt och fel
och jag går bara ner mig
för det är så jag säger det
du är det finaste jag vet
när jag tänkte på dig
kände du mig?
genom antennerna
och satelliterna
när du låg på gatan
medan rymdskeppen
sände meddelanden
genom atmosfären
och världen förtjänar inte dig
för du är det finaste jag vet
när allt annat är falskt och fel
och jag går bara ner mig
för det är så jag säger det
till dig
- du är det finaste jag vet
allt roligt börjar
och slutar med
att vi är nere och ute igen
(men vad behöver vi egentligen?)
jag vänder om,
hon bara ler
allén är inte så dålig ändå
när du går brevid
och det är så jag säger det...
Det är så jag säger det... Du är det finaste jag vet! <3 060909
Kan det vara sant?
Finns nog ingen vecka som någonsin har varit så jobbig som den här har varit. Så konstant smärtsam. När det går dåligt, det är då man verkligen lägger märke till de bra sakerna. Jag kan komma på tre bra saker den här veckan. Beatriz loggade in på msn, Håkan Hellström och kramen. Det är vål då jag har känt lite lycka.
Välbehövliga helg. Ska väl ägnas åt att skriva klart uppsatsen förhoppnings vis. Det har ju kommit lite annat i vägen hitills. Det blir väl en utgång imorgon också med mycket trevliga människor och innan de ett besök hos en numera 25 årig kusin. Sen får vi väl se, borde väl springa ut och få lite luft med men det känns som om den här helgen ä kortare än en vanlig helg. Det blir aldrig några hemma helger i mitt liv. Kunde behövts.
Vi ska ses igen. (Även om det är för sent)
Lycka?
Ändå samlades mina ögon med tårar.
Jag saknar vår tid.
Rock'n'roll blåa ögon, igen?
i ett rum med inga andra
Om jag var tio år yngre
skulle jag inte behöva dig längre
(Vad jag bryr mig om nu är att du kommer nära mig)
Håkan Hellström har kommit att bli viktig igen.
Du har rätt vi får jobba.
Hårt som fan.
Räcker det alltid med bara kärlek?
Rädda mig nu.
Rädda oss.