I din närhet känner jag mig speciell.

Från lyckan tillbaka till sorgen. Vilket betyder efter att ha haft en hel dag av mys med sin pojkvän och varit helt avslappnad så börjar spänningshuvudvärken komma tillbaka. Vardagens stress. Hata. Jag önskar så att det var över nu. Att det bara var vi. Varje dag, vi två tillsammans.

Är det inte konstigt vad fort livet går? Det finns väl alltid något att se fram emot men aldrig är livet lekande lätt. Just nu är det Pekka, Kent och premiär jag ser fram emot. Allt där emellan är bara stress).

Ne, ni ser att jag lever iallafall, så tillbaka till Van Veeteren.


Det är nått stilla mellan dig och våren
Men nått kallt mellan mig och England.

Kommentarer
Postat av: Susanna

Ja, man hakar upp veckans möda på att det ska hända nåt kul i helgen...de e inte världens bästa metod, men det funkar ett tag...fram tills studenten kanske...

kramar till tusen

Postat av: Amanda

Samma här. Man har nåt att se fram emot hela tiden, då går det framåt. Och snart är premiärtiden över, snart är det jullov, min vän. Håll ut! :)

2007-11-19 @ 16:43:09
URL: http://www.gottisbarn.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback