Tid.
Nu var jag fast besluten i att skicka ett mail till Amanda. Det är kris. Det var bara det att din blogg var aningen knepig för tillfället så jag kom inte åt mailaddressen. Inte kommer jag ihåg den knäppa bara sådär. Amanda jag saknar dig, jag behöver dig och jag tänker på dig konstant. Bara du kan få min hjärna åt rätt håll igen. Jag måste ha vänsterhalvan på högersidan eller nått. Eller vänta har man inte de.. Äsch. Need you. Förresten, när vi kommer vet jag inte än, pratar om det på torsdag.. Vi är ju alltid lite försenade i allt vi gör.
Det är mycket jag borde göra som jag inte gör, ungefär allt jag inte gör. Jag borde städa, ringa ett x-antal vänner, lära mig flytande spanska, hjälpa till hemma, ta tag i körningen, öva klarinett.... och så vidare.
Men vad gör jag? Jo jag jobbar (visserligen nödväntigt), drömmer om en massa resor, ser på tv, sover en massa och en massa annat.
Jag drömmer mig bort till en annan värld.
För här, här vill jag faktiskt inte vara.
Trots att allt är perfekt.
Jag vet att jag har mer att ge.
Ibland tvivlar jag men jag kan inte förstå varför. // Elvira
Det är mycket jag borde göra som jag inte gör, ungefär allt jag inte gör. Jag borde städa, ringa ett x-antal vänner, lära mig flytande spanska, hjälpa till hemma, ta tag i körningen, öva klarinett.... och så vidare.
Men vad gör jag? Jo jag jobbar (visserligen nödväntigt), drömmer om en massa resor, ser på tv, sover en massa och en massa annat.
Jag drömmer mig bort till en annan värld.
För här, här vill jag faktiskt inte vara.
Trots att allt är perfekt.
Jag vet att jag har mer att ge.
Ibland tvivlar jag men jag kan inte förstå varför. // Elvira
Kommentarer
Trackback